Altinget debatt: "Väljarna bryr sig om vården – varför gör inte politikerna det?"
Hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga inför valet 2026 – ändå lyser den med sin frånvaro i valdebatten. Samtidigt ökar vårdbehoven, vårdplatserna är för få, primärvården pressas och ojämlikheten i hälsa växer. Vi behöver en valrörelse som tar dessa frågor på allvar. Därför presenterar Svenska Läkaresällskapet nu ett hälso- och sjukvårdspolitiskt program med fem prioriteringar för en kunskapsbaserad, jämlik och hållbar vård.
Vår utgångspunkt är enkel – beslut i hälso- och sjukvården måste vila på vetenskap, beprövad erfarenhet, etik och tillit till professionen. Kortsiktiga kömiljarder, diagnosstyrda engångssatsningar och styrning som premierar det mätbara framför det medicinskt väsentliga har under lång tid drivit utvecklingen åt fel håll. Särskilt drabbade är äldre med multisjuklighet – en grupp med stora behov men liten röst.
För att stärka svensk hälso- och sjukvård krävs politiska beslut som håller över tid. Därför lyfter vi fem områden som måste prioriteras i nästa mandatperiod:
Vård efter behov och rättvisa prioriteringar
Sjukvården ska grundas på människovärde, behov och solidaritet – inte efterfrågan eller betalningsförmåga. Privata sjukvårdsförsäkringar och prestationsstyrning som tränger undan patienter med större behov strider mot den etiska plattformen. Vi vill se en långsiktig styrning som vilar på vetenskap, etik och tillit till professionen. Den etiska prioriteringsplattformen måste gälla i alla delar av vården – även digitalt. Genom att arbeta med Kloka Kliniska Val – för att fasa ut vård utan medicinsk nytta – kan resurser frigöras till patienter med störst behov.
En stark primärvård med fast läkarkontakt
En utbyggd och välfungerande primärvård är avgörande både för att äldre med multisjuklighet ska få trygg, samordnad vård och för att sjukhusen inte ska bli överbelastade. Staten bör ta större ansvar för att utbilda fler specialister i allmänmedicin och säkra rimliga listor. En fast läkarkontakt ger kontinuitet och är en investering i trygghet, kvalitet och minskade akutinläggningar.
Kompetensförsörjning och fortbildning
Vårdens kvalitet avgörs av personalens kompetens. I dag saknas tid och resurser för fortbildning, vilket skapar ojämlik vård och ökar personalflykten. Fortbildning måste bli en reglerad del av uppdraget för att säkra en patientsäker vård.
Forskning som en del av vårdens kärnuppdrag
Utan klinisk forskning stannar utvecklingen. Därför behövs skyddad forskningstid, fler kombinationstjänster och en nationell infrastruktur för kliniska prövningar och hälsodata. Med bättre förutsättningar kan ny kunskap snabbare omsättas till bättre vård.
Prevention och jämlik hälsa
En god och jämlik hälsa är en förutsättning för ett hållbart välfärdssystem. Trots hög medellivslängd är hälsoklyftorna stora, och förebyggande arbete är avgörande för att minska sjukdomsbördan och skapa en hållbar vård. Arbetet med levnadsvanor visar att riktade, professionsledda insatser kan förbättra hälsa, minska sjukdomsbördan och skapa vinster för både patienter och samhälle.
Vi uppmanar nu politiken att visa ansvar. Det behövs en långsiktig reformagenda som stärker professionens möjligheter att ge god vård, bygger upp primärvården, säkrar forskning och utbildning och prioritera vård efter behov. Sveriges patienter förtjänar en valrörelse där hälso- och sjukvården inte hamnar i skuggan. Hur vill ni säkra en långsiktigt hållbar och jämlik vård?
Catharina Ihre Lundgren
Ordförande Svenska Läkaresällskapet