Altinget debatt: "Vård ska ges efter behov – inte efter plånbok"
När tillgång till vård påverkas av betalningsförmåga, digital vana eller geografiska förutsättningar riskerar vårdbehov att sammanblandas med efterfrågan. Det skriver företrädare för Svenska Läkaresällskapet i en debattartikel i Altinget.
Ett gemensamt finansierat hälso- och sjukvårdssystem vilar på principer som de flesta uppfattar som självklara: alla människors lika värde och att den som har störst vårdbehov ska ges företräde. Dessa värden – människovärde, behov och solidaritet – bär upp tilliten till svensk sjukvård och har slagits fast av riksdagen och kodifierats i lag och i prioriteringsplattformen.
Vårdens etiska grund har försvagats
I Svenska Läkaresällskapets (SLS) hälso- och sjukvårdspolitiska program betonas att principen om vård efter behov är en grundbult för en jämlik hälso- och sjukvård. Samtidigt riskerar delar av den politiska styrningen att försvaga denna etiska grund.
Det sker på två olika sätt. Det ena handlar om satsningar såsom vårdgarantier och kökortningsinsatser. Drivkrafterna bakom dessa är begripliga, men satsningarna skapar incitament som konkurrerar med behovs- och solidaritetsprincipen.
Det andra handlar om styrformer som introducerar en marknadslogik i den offentligt finansierade vården – såsom privata sjukvårdsförsäkringar, digitala vårdtjänster och vissa former av vårdval. När tillgång till vård påverkas av betalningsförmåga, digital vana eller geografiska förutsättningar riskerar vårdbehov att sammanblandas med efterfrågan, vilket underminerar både människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen.
Riksdagens prioriteringsplattform fastställer en tydlig etisk hierarki. Människovärdesprincipen och behovs- och solidaritetsprincipen står över kostnadseffektivitetsprincipen. Större vårdbehov ska ges företräde framför lindrigare, och patientnytta ska bedömas i relation till den enskilda patientens behov – inte i relation till samhällsnytta.
Risk att multisjuka äldre nedprioriteras
Ändå rör sig styrningen i en annan riktning. När statliga medel kopplas till volymkrav flyttas fokus från medicinsk prioritering till produktion. Den som går snabbt att behandla gynnas framför den som kräver tid, kontinuitet och samordning. I praktiken riskerar äldre med multisjuklighet att få stå tillbaka.
Utvecklingen med privata sjukvårdsförsäkringar och en mer efterfrågestyrd vård förstärker problematiken. När styrsystem premierar snabb tillgänglighet riskerar resurser att dras mot patienter med enklare och mer lönsamma tillstånd.
Men vårdbehov är inte detsamma som efterfrågan. Äldre med multisjuklighet, patienter med kroniska sjukdomar eller nedsatt autonomi är ofta de som har störst vårdbehov – och samtidigt har svårast att dra nytta av en vård som drivs med marknadslogik. Prioriteringsplattformen ska gälla inom all offentligt finansierad vård, oavsett driftsform.
Produktionsmåtten får inte gå först
När vårdplatser saknas och primärvården är underdimensionerad ökar trycket att göra svåra prioriteringar, vilket skapar vårdköer och etisk stress hos vårdpersonalen. Lösningen är inte att ändra plattformens grundprinciper eller förskjuta dess hierarki, utan att ge vården förutsättningar att följa dem. Därför menar Svenska Läkaresällskapet att kunskapen om prioriteringsplattformen behöver stärkas genom utbildningsinsatser för både vårdpersonal och beslutsfattare.
Inför valet 2026 bör partierna ge besked: Står ni bakom prioriteringsplattformen – även när det innebär att avstå från styrformer som riskerar att tränga undan dem med störst vårdbehov?
Vård som distribueras rättvist och efter behov är ett viktigt åtagande för ett samhälle. Om plånboken, produktionsmåtten eller mindre sjuka med stark röst får gå före den med störst behov har vi lämnat den etiska grund som svensk sjukvård vilar på.
Debattartikeln undertecknas av
Catharina Ihre Lundgren, ordförande SLS
Anders Castor, ordförande SLS delegation för medicinsk etik
Niklas Ekerstad, ordförande SLS delegation för medicinsk kvalitet
Läs debattartikeln i Altinget: "Vård ska ges efter behov – inte efter plånbok" 2026-03-03