4. Forskning – en del av vårdens kärnuppdrag
Medicinsk forskning är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska hålla hög kvalitet, och baseras på vetenskap. Forskning leder till bättre diagnostik, säkrare behandlingar och ökad patientsäkerhet – men också till engagemang, lärande och innovationskraft i vårdens vardag.
SLS ser forskning som en integrerad del av vårduppdraget. I dag är dock förutsättningarna för kliniskt verksamma läkare att forska i olika grad begränsade. Forskningstid saknas ofta i många av tjänsterna, administrativa hinder är många och karriärvägarna ibland otydliga. Det riskerar att försvaga vårdens vetenskapliga grund och minska Sveriges förmåga att omsätta ny kunskap för att utveckla vården. Att säkra forskningstid för forskande läkare är ett sätt att säkra medicinsk kliniskt relevant forskning och trygga att det även framöver finns kompetenta handledare för framtidens forskare.
SLS menar att forskning måste vara ett tydligt och obligatoriskt uppdrag för regionerna, med samma status som vård och utbildning. Varje vårdgivare bör ha mål för forskningsverksamhet och redovisa resultat på samma sätt som för produktion och kvalitet.
För att stärka forskningen krävs en långsiktig nationell strategi som säkrar:
- Skyddad forskningstid för kliniskt verksamma läkare och andra professioner.
- Fler kombinationstjänster mellan klinik och akademi, som ger kontinuitet och tydliga karriärvägar.
- Långsiktig finansiering av forskningsinfrastruktur, inklusive kliniska prövningar, kvalitetsregister och biobanker.
En övergripande nationell organisation med nätverk för klinisk prövning är nödvändigt för ett effektivt genomförande. Denna bör vara förankrad inom akademin, vården och läkemedelsindustrin. För att säkra systemet behövs basanslag för att få nationellt genomslag och geografisk täckning av prövningsenheter.
Tillgången till hälsodata och biobanksmaterial är central för medicinsk forskning, men hindras ofta av otydliga regelverk och långa processer. SLS vill se ett moderniserat system där integritetsskyddet bibehålls samtidigt som forskningen underlättas genom gemensamma digitala plattformar och nationell samordning.
De nationella kvalitetsregistren har en viktig uppgift i att göra data tillgängliga för forskning. Mycket talar för att dessa bidrar till att göra vården mer evidensbaserad, jämlik och kostnadseffektiv. Införande av nya behandlingsmetoder, samt vilka effekter detta har på hälsa och vårdens resurser, måste följas upp systematiskt så att genererad kunskap kan komma till nytta inom hela vården.
Forskning ska genomsyra hela vården – från primärvård till universitetssjukhus. Regioner med aktiv klinisk forskning visar bättre vårdresultat, högre patientnöjdhet och lägre mortalitet.
Vetenskapliga meriter ska väga tungt vid chefstillsättningar, och det ska finnas forskningskompetens på strategisk nivå inom både regioner och kommuner.
Klinisk forskning är en investering i bättre vård. Genom att ge läkare tid, resurser och karriärmöjligheter att forska stärker vi hela hälso- och sjukvården, patienternas hälsa och Sveriges ställning som kunskapsnation.
