Svensk Förening för Neuroradiologi
Kloka Kliniska Val framtagen av Svensk förening för neuroradiologi och beslutad 2025-08-07.
1. Undvik DT-angiografi utan tydlig symtombaserad frågeställning
DT-angiografi är en resurskrävande undersökning som belastar patienten med kontrastmedel och joniserande strålning. Metoden bör endast användas vid tydlig klinisk indikation, baserat på specifika symtom och/eller statusfynd.
- Yrsel: Vid kvarstående men obekräftad misstanke om central genes efter normal DT hjärna: överväg tillägg av subakut MR hjärna med kort protokoll (ej DT-angiografi).
- Akut huvudvärk: DT hjärna utan kontrastmedel är förstahandsval. Kompletterande DT-angiografi av hjärnans artärer kan övervägas efter påvisad blödning. Kompletterande DT-venografi kan utföras vid klinisk eller radiologisk misstanke om sinustrombos.
- TIA: DT-angiografi av halsens och hjärnans artärer är ofta relevant, men kräver noggrann symtombedömning och triagering.
2. Undvik standardmässigt kontrastmedel vid elektiv DT hjärna
Jodkontrast som tillägg till nativ DT hjärna är (förutom angiografier) endast användbart vid ett fåtal specifika tillstånd (till exempel för att bekräfta en stark misstanke om hjärnmetastaser hos patient med känd spridd malignitet och nytillkomna neurologiska symtom). Således måste njurfunktionen i de allra flesta fall inte kontrolleras. När fokala expansiva fynd påvisas på nativ DT kommer undersökningen oftast att kompletteras med MR med kontrastmedel, varpå kontrastförstärkt DT blir överflödig.
3. Hjärnavbildning är inte nödvändig efter okomplicerad svimning
Undvik DT hjärna efter svimningsepisod om patienten inte har neurologiska symtom, kramptillstånd eller tydligt trauma. Det är mycket låg sannolikhet att DT kan förklara orsaken. Undersökningen innebär onödig strålning, väntetid och kostnad.
4. Undvik vidare utredning av asymtomatisk liten hypofys
En liten hypofys (ibland kallat “partiell empty sella” eller “intern/intrasellär cisternherniering”) är ett vanligt bifynd, framför allt hos äldre patienter, och bör i normalfallet inte föranleda ytterligare utredning. Hos en liten grupp patienter kan fyndet ha relevans om det finns anledning att misstänka idiopatisk intrakraniell hypertension – t.ex. unga vuxna patienter med progredierande huvudvärk och/eller synnedsättning.
5. Snabbt utförd DT har hög sensitivitet för aneurysmblödning
Vid åskknallshuvudvärk är det viktigt att snabbt utföra nativ DT hjärna med frågeställning
subaraknoidalblödning. Om undersökningen är av diagnostisk bildkvalitet och utförd inom sex timmar från symtomdebut är sensitiviteten mycket hög. Granskaren behöver ha vana att granska DT Hjärna (t.ex. vara en jourkompetent ST-läkare i radiologi) men behöver inte vara subspecialist i neuroradiologi för denna bedömning.