Månadens föremål - Januari 2026

Åderlåtning har sedan antiken använts inte bara inom humanmedicinen utan även inom veterinärmedicinen, särskilt då på hästar.

Bilden visar en stor ådersnäppare för hästar som finns på landets enda veterinärmedicinska museum, i Skara. Snäpparen är dekorerad med en ödla. Som storleksjämförelse visas infällt en ådersnäppare för humant bruk, använd av en torpare i Svartliden, Norsjö under 1800-talets andra hälft. Porträttet föreställer Peter Hernquist (1726–1808), Sveriges förste veterinär som 1775 med kungligt medgivande etablerade landets första veterinärutbildning i Skara, där den fanns kvar till 1889.

Åderlåtning byggde på den antika humoralpatologin, sammanställd av Galenos (130–200 e.Kr.). Den utgick från att hälsa berodde på balansen mellan kroppsvätskorna blod, slem, gul och svart galla. Med åderlåtning skulle en sjuklig obalans korrigeras. Med den moderna medicinens och veterinärmedicinens framväxt under 1800-talet övergavs humoralpatologin men åderlåtningen levde kvar i folkmedicinen till början av 1900-talet.