Till sidans huvudinnehåll
3/71 (visa lista)

Dagar om lagar 4–6 november 2026

Välkommen till Dagar om lagar 2026 i Göteborg den 4–6 november!

 4–6 november 2026, Scandic Opalen, Göteborg

Inspelningar och presentationer från Dagar om lagar visas här inom kort

Årets tema är Sammankopplad? Sammankopplad tillIT till IT?

Informationstekniken möjliggör allt större sammankoppling av information, organisationer och system – en utveckling som är central för bland annat det europeiska hälsodataområdet (EHDS).

Men vad krävs för att sammankopplingen ska fungera i praktiken? Hur möter vi vårdens och forskningens behov av tillgång till data samtidigt som juridiska, tekniska och organisatoriska krav uppfylls?

Under Dagar om lagar 2026 samlar Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI) representanter från myndigheter, regioner, akademi och näringsliv för tre dagar med fokus på bland annat EHDS, hälsodata, forskningsinfrastruktur, AI, datastyrning och juridik.

I år arrangeras den årliga konferensen Dagar om lagar för 29:e året i rad med stöd av Vetenskapsrådet och Västra Götalandsregionen.”

 


Onsdag 4 november – EHDS

Tid: 09:00–16:30
Moderator: Mikael Wintell, Chief Strategy and Transformation Officer, Västra Götalandsregionen

Beata Angelbjörk, ordförande Dagar om lagar och SFMI, Regionutvecklare Västra Götalandsregionen

Ann Ekberg-Jansson, Regional FoU chef, Västra Götalandsregionen

E-hälsomyndigheten berättar om det relativt nystartade nationella rådet för juridisk vägledning inom hälsodataområdet. Rådet är brett sammansatt med representanter från myndigheter, regioner och kommuner, SKR, privata vårdgivare, akademi, industri och professionsorganisationer. Syftet med rådet är att identifiera och prioritera behov av juridisk vägledning och utmaningar inom digitalisering, datahantering och interoperabilitet. Genom att utgöra en mötesplats för diskussion och erfarenhetsutbyte ska rådet bidra till en gemensam förståelse av gällande regelverk, stärka den juridiska kompetensen i sektorn samt identifiera områden där det finns behov av statlig vägledning inom hälsodataområdet. Rådet ska även uppmärksamma behov av förtydliganden eller ändringar i lagstiftningen. Om frågor uppkommer som inte faller inom E-hälsomyndighetens ansvarsområde kan dessa lyftas vidare till andra berörda myndigheter, Regeringskansliet eller regeringen.

Paula Nielsen, jurist, E-hälsomyndigheten

Vad händer egentligen bakom kulisserna när EHDS (European Health Data Space) omsätts i praktiken? E-hälsomyndigheten ger en inblick i det pågående europeiska arbetet med att ta fram genomförandeakter och de strukturer som byggs upp för styrning, samverkan och påverkan. E-hälsomyndigheten beskriver hur arbetet är organiserat på både europeisk och nationell nivå, vilka möjligheter Sverige har att påverka utformningen samt hur svenska aktörer kan bidra i processen. Genom konkreta exempel får deltagarna en förståelse för hur beslutsvägarna ser ut och vad som krävs för att göra svenska perspektiv hörda i utvecklingen av framtidens europeiska hälsodataområde.

Muna Elmi, E-hälsomyndigheten
Annemieke Ålenius, E-hälsomyndigheten
Helena Nilsson, E-hälsomyndigheten 

Socialstyrelsen kommer att berätta om det förberedande arbetet inför rollen som organ för tillgång till hälsodata (HDAB) inom ramen för EHDS utifrån den formella roll som beskrivs i EHDS samt utifrån Socialstyrelsens målbild som vägleder de pågående och kommande aktiviteterna i det förberedande arbetet.

Anne Savolainen, jurist, Socialstyrelsen

 

I den här presentationen kommer vi att på en övergripande nivå beskriva de krav som finns kopplat till spårbarhet av medicintekniska produkter i svensk hälso- och sjukvård. Via ett par exempel på hur det ser ut i nuläget kommer vi in på kravställningar kopplat till EHDS och även möjligheter som spårbarhet medför.

Linda Rosén, Krav och kvalitet, Region Östergötland 

Hur kan aktörer veta att rätt person agerar för rätt organisation och har rätt förutsättningar att ta del av informationen? Med utgångspunkt i en pilot där regionerna med Inera och E hälsomyndigheten diskuteras hur DIGG:s uppdrag Samordnad identitet och behörighet (SIB) och E hälsomyndighetens Verksamhets- och organisationskatalog (VOK) skapar förutsättningar för säkrare och mer effektiva informationsutbyten inom hälsa, vård och omsorg. Sessionen belyser möjligheter, juridiska utmaningar och behovet av gemensamma regelverk för att skapa tillit och möjliggöra informationsdelning i ett växande ekosystem av offentliga och privata aktörer.

Johan Tjäder, Uppdragsledare | Enheten för samordning, Digg – Myndigheten för digital förvaltning

 

Stig Carlsson, Inera 

Niklas Dahlbäck, E-hälsomyndigheten

 

EHDS och nya nationella krav på interoperabilitet kommer att påverka såväl vårdens arbetssätt som de digitala lösningar som används. I denna del av programmet delar Cambio sina erfarenheter och reflektioner kring de lagkrav som nu växer fram. Med utgångspunkt i aktuella remisser och pågående utveckling nationellt diskuteras konsekvenser för berörda verksamheter och vårdinformationssystem.


Kristin Schoug Bertilsson, Enterprisearkitekt, Cambio
Sofia Hellberg, Portfolio compliance strategist, Cambio

Hur förändras villkoren för tillit, ansvar och inflytande när AI blir en del av arbetet? Erika Tanos undersöker frågan med utgångspunkt i tillitsforskning och en förstudie om tillgång till hälsodata för forskning, genomförd tillsammans med Lars Lindsköld på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Fokus ligger på samspelet mellan människor, teknik och organisationer: vilka bedömningar vi förlitar oss på, vem som kan påverka arbetet och hur nyttor, arbetsbörda och ansvar fördelas. Har den som förväntas ta ansvar också förutsättningar att göra det? Och förbättras helheten när en del blir effektivare?

Med Field Cartography, ett angreppssätt under utveckling, undersöker Erika hur olika logiker och spelregler formar återkommande samverkansutmaningar – och vilka villkor som kan behöva förändras.

Erika Tanos, antropolog och oberoende mellanrumsaktör med fokus på komplexa utmaningar över sektorsgränser

 


Torsdag 5 november

Tid: 09:00–16:30
Moderator: Erica Sandberg, Avdelningschef VO Utveckling, Koncernstab Digitalisering, Västra Götalandsregionen

Jonas Claesson, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götalandsregionen

En exposé över utvecklingen av nationella kvalitetsregister, både organisatoriskt och juridiskt.

Manólis Nymark, jurist, Consulting AB  

Vad betyder egentligen ”sammankopplad” när informationen är känslig, juridiken komplex och många aktörer delar på ansvaret?

I mitt föredrag skulle jag kunna utgå ifrån erfarenheter av att i praktiken möjliggöra användning och delning av hälsodata för bland annat forskning. Fokus kommer att vara på en central insikt: frågan om delning av hälsodata är sällan bara juridisk eller teknisk.
 
När en beställare vill ha tillgång till data är frågan inte bara om vi får lämna ut en viss uppgift. Vi behöver också förstå vem som får göra vad, med vilken data, för vilket ändamål, under vilket ansvar och med vilka skyddsåtgärder. För att få detta att fungera behöver juridik, informationssäkerhet, etik, verksamhet, teknik men även den underskattade byråkratin (hur vi organiserat oss, delegationsordningar, beslutsvägar, mm) samspela.
 
Jag skulle därför diskutera vad vi har lärt oss av att försöka få dessa perspektiv att fungera tillsammans – och vad det kan säga oss om den fortsatta utvecklingen, inte minst i ljuset av EHDS och försöket till en mer nationell samordning av processer och datahantering.

Helene Spjuth, Centrum för Hälsodata, Region Stockholm 

Om varför jurister och utvecklare pratar förbi varandra. Utvecklare förväntar sig binära svar (får/får inte), medan juridiken alltid tolkas utifrån sammanhanget. Han menar att ansvaret för att ge kontext ligger hos utvecklaren, men att jurister i sin tur behöver en grundläggande IT-förståelse, ungefär som en ishockeyfantast som kan diskutera spelet utan att själv stå på isen. Kärnpoängen är att juridiken når ett system via kravspecifikationen eller inte alls, och att rättsligt bindande krav ofta tappas bort på vägen, i värsta fall genom att bli bör-krav, vilket skjuter tolkningen till leverantören vid leveransen. 
 
Föreläsningen kan avslutas, om det finns tid, med en presentation av Restipulates verktyg, som klassificerar krav efter var de hämtar sin bindande kraft (lag, utpekad standard, annat externt tvingande, organisationens egna beslut, systemets egna behov).

Anders M Olausson (CPTO) & Andreas Johansson Odhelius (CEO) från Restipulate

Magnus Fogelberg, leg. läkare och neurolog, medicinsk rådgivare, Enhet för informatik och standardisering, Västra Götalandsregionen

Viktiga mål är användbarhet och jämförbarhet. För uppnå de målen måste man arbetar med hela processen från INDATA till UTDATA eller primäranvändning till sekundäranvändning.
Vi börjar med att illustrera problematiken kring att registrera indata ”rätt” från början i verksamheten med konkret exempel från VGR och går sedan vidare till Kompetenscentrum hälsodata som genom tester och piloter tagit fram såväl metoder som tekniskt stöd för datakvalitet, ordning och reda (Data Management & Data Governance), EHDS-kompatibilitet samt återanvändbar programkod och tekniska komponenter.
Flera olika användningsfall för sekundäranvändning av hälsodata planeras och testas. En juridisk rutin och checklista har tagits fram för att säkerställa att varje användningsfall är genomförbart rättsligt innan en ny lösning utvecklas.

Catarina Karlberg Statistiker, VGR, Koncernstab Digitalisering, Avdelningen Data och Analys 
Peder Hofman-Bang IT-samordnare, Kompetens Centrum Hälsodata, SKR
Rolf Rönnback Chefsarkitekt, Inera 

 

Rolf Rönnback

 

Magnus Fogelberg, leg. läkare, neurolog, Medicinsk rådgivare, Enhet för informatik och standardisering, Västra Götalandsregionen, Ledamot i Svenska Läkaresällskapets språkkommitté 

Fredrik Ström, Civilingenjör KTH, doktorand KTH, Läkemedelsverket 

Presentationen belyser styrning av hälsodata (data governance) ur ett huvudmanna- och vårdgivarperspektiv. Hur organiseras mandat, ansvar och beslutsvägar inom och mellan organisationer? Vem godkänner nya användningsområden, och hur förhåller sig juridiskt ansvar till interna styrningsroller? Fokus ligger på hur ledning, verksamhet, forskning och IT kan samverka kring dessa beslut. Vi berör även datakvalitet, användningsändamål, spårbarhet och patientens insyn. Diskussionen knyter an till relevanta regelverk och utredningar, däribland patientdatalagen, EHDS och den pågående översynen av patientdatalagen.

Christoffer Hermansson, Forskare och lärare på Juridiska institutionen vid Handelshögskolan Göteborgs universitet 

 


Fredag 6 november

Förmiddag: Vidareanvändning av hälsodata för forskningsändamål – utmaningar och lärdomar – Vetenskapsrådet med flera
Tid: 09:00–12:00
Moderator: Per Bergstrand, jurist, Vetenskapsrådet

En översikt av Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) riktlinjer om behandling av personuppgifter för vetenskapliga forskningsändamål. Presentationen beskriver bakgrunden till riktlinjerna, deras centrala klargöranden samt de synpunkter som framförts av svenska och internationella intressenter. Därutöver behandlas några närliggande dataskyddsfrågor av särskild relevans för forskning, däribland anonymisering och pseudonymisering (inklusive EU-domstolens SRB-dom) samt vad man behöver tänka på vid användning av AI i samband med personuppgiftsbehandling inom forskning. 

Isabelle Hepsever, jurist, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Per Bergstrand, jurist, Vetenskapsrådet 

FinnGen-studie omfattar 500 000 finländare med biobanksprover, data från analys av dessa prover, och hälsodata från olika register och system. FinnGen är ett samarbete mellan lärosäten, hälso-och sjukvården, biobankerna samt industri. Presentationen beskriver hur allt är uppsatt med infrastruktur, lagar och hur kohorten kan användas för forskning samt snabb översikt om forskningsresultaten.

Tarja Laitinen, Senior Medical Advisor, FinnGen

Utredningen bättre förutsättningar att inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga i medicinsk forskning (SOU 2026:36) föreslår åtgärder för att förbättra möjligheterna att inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga i medicinsk forskning och frågan om utlämnande av biobanksprover i läkemedelsprövningar.

Niklas Nielsen, MD, PhD, Professor Professor Department of Clinical Scencies Anesthesiology ande Intensive Care, Lund University

 

Eftermiddag: AI – hjälper eller stjälper?
Tid: 13:00-15:30
Moderator: Erika Memborn, regionjurist, Västra Götalandsregionen

När tiotusentals AI-agenter samarbetar i virtuella team för att utveckla läkemedel, planera sjukvård eller lösa komplexa medicinska frågor förändras förutsättningarna för forskning och sjukvård. Denna föreläsning presenterar den senaste utvecklingen inom agentisk AI och visar, med exempel från Sahlgrenska, hur systemen designas, vad de klarar och vilka möjligheter som växer fram. Den belyser också människans roll, hur vi värderar resultaten och säkerställer att utvecklingen förenas med kvalitet, säkerhet och ansvar.

Araz Rawshani, Kardiolog, Professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

AI diskuteras ofta utifrån modeller, prestanda och nya möjligheter. Men i vårdens verklighet uppstår de svåra frågorna först när tekniken möter patientdata, arbetsflöden, regelverk och organisatoriskt ansvar. Samtidigt står vården inför en utveckling där AI, EHDS och ökad informationsdelning skapar stora möjligheter – men också nya beroenden och högre krav på styrning och kontroll.
Presentationens utgångspunkt är ett arkitektur- och styrningsperspektiv på AI i hälso- och sjukvården. Med automatiserad journalföring som konkret exempel visas hur dataskydd, patientsäkerhet, medicinteknik, informationssäkerhet, arkivering och AI-förordningen möts i ett och samma användningsfall. Fokus ligger inte på den senaste modellen eller nästa teknikskifte, utan på vårdgivarens förmåga att ha och visa kontroll över data, ansvar, beslut, förändringar och drift över tid.
Med utgångspunkt i erfarenheter av AI-styrning, AI-ledningssystem, informationsarkitektur och införande av AI-lösningar i offentlig sektor diskuteras hur juridiska, tekniska och organisatoriska krav kan omsättas i praktisk arkitektur, styrning och förvaltning. Presentationen blickar också framåt mot AI-agenter och mer handlingskraftiga system, där frågor om identitet, behörighet, spårbarhet och ansvar blir än mer centrala.
Den centrala tesen är enkel: AI i vården kommer sannolikt inte att misslyckas för att modellerna saknar förmåga. Den större risken uppstår när organisationen inte kan visa att den har kontroll över hur tekniken används."

Jasmin Vizlin, IT-arkitekt, Lösningsarkitektur, Västra Götalandsregionen 

I denna presentation skiftar vi perspektiv från organisationers kontroll över data till de rättsliga förutsättningarna för dess användning. Vi diskuterar hur olika rättigheter och regelverk tillsammans formar villkoren att använda data, beroende på vad den innehåller och representerar. Därmed problematiserar vi också uppdelningen mellan rättigheter som möjliggör och reglering som begränsar användning. 


Malin Petrén, bolagsjurist på Lindholmen Science Park/AI Sweden
Christopher Nävås, chefsjurist på Lindholmen Science Park